Jag har, till att börja med, ingen som helst formell relation till någon hund. Jag har aldrig haft det. Som liten var jag till och med allergisk mot dem. Kanske är jag det fortfarande. Har inte orkat ta reda på det. Kort sagt: jag har inte hund. Å andra sidan har jag en ska vi säga informell smygrelation till en hund. Denna hund är ungefär lika medveten om vår relation som dess ägare. Det vill säga inte alls. Dess ägare har jag dock kommit i kontakt med, men inte ens det är nog denne medveten om. Jag har träffat Nilsson. Det hela började med att vi som en del av Retorik B-kursen på gymnasiet gjorde ett studiebesök i tingsrätten. En ung juridikstuderande var anklagad för misshandel. När förhandlingarna var klara lästes mannens sakframställan över eventuella förmildrande omständigheter upp. Där stod allt man kunde tänkas vilja veta om Nilsson. Det avslutades med ett kort konstaterande: Nilsson har hund